IEA har just publicerat en rapport över läget på batterifronten. Där spår organisationen även utvecklingen på batterimarknaden fram till år 2030.

Det är ett årtal som ligger ganska nära i tiden, så det finns hårda fakta att tillgå bara genom att notera vilken produktionskapacitet som redan byggs och projekteras. Men inte ens mot den korta tidshorisonten går det att vara helt säker, bland annat på grund av volatiliteten i priser på råämnen.

Elektroniktidningen ägnade en timme åt att gräva i vad rapporten säger specifikt om den heta kemin natriumjon.  Den är känd i Sverige bland annat genom att Northvolt valt den som sin tredje kemi och för att Sverige kan få en viktig underleverantör i Uppsalabolaget Altris.

Natriumjon utmanar LFP-litiumjonceller, som siktar främst på energilager men även blivit ett standardval för elbilar.

Det är bara inte Northvolt och Altris som satsar på natriumjonceller. Det finns faktiskt redan en produktionskapacitet och den kommer att explodera i år. 

Även Europa projekterar produktion.

Som vanligt på batteriområdet är Kina ledande. Samtidigt har Europa fått tummen ur lite snabbare den här gången och försprånget känns intagligt.

IEA ansluter sig till ivern för natriumjon. Organisationen har gått igenom de siffror om satsningar som finns.

Fem procent är den andel av batteriproduktionen för elfordon år 2030 som kommer att använda natriumjon som kemi.

– Natriumjonbatterier kommer att ta fart  i slutet av 2020-talet. I Steps-scenariot står de för runt fem procent av  de årliga elfordonsbatterivolymerna år 2030. De används främst i fordon med låga energibehov, till exempel stadsbilar och två- och trehjulingar, säger rapporten.

Elfordon alltså. Inte energilager, som är det som man i allmänhet tänkt först på som tillämpning för natriumjonceller. Backar du bara tre månader tillbaka i tiden hittar du experter som säger att natriumjon för bilar är rent hypotetiskt. 

Som bakgrund är läget idag att knappt några elbilar alls med natriumjonbatterier lanserats. Elektroniktidningen känner bara till ett tydligt fall (länk). Det är en stadsbil med kort räckvidd och det är i sådana man idag tänker sig natriumjonbatterier i bilar.

IEA sätter alltså fem procent natriumjonbatterier i fordon redan år 2030. Och det är ett så kallat Stepsscenario (Stated Policies Scenario), alltså baserat på vad som redan planeras. 

IEA kan tänka sig att natriumjon ligger ännu högre år 2030 – ända upp tio procent. Rapporten nämner den begränsande faktorn att det bara finns ett fåtal företag som har förmågan att skala upp till volymproduktion av natriumjonceller.

Den tredje procentskattningen kring natriumjon har inte med elfordon att göra utan med energilager. Tio procent av den produktionskapacitet för energilagerbatterier som adderas 2030 kommer att vara natriumjon. Sedan kommer andelen att växa.

– Vi förväntar oss att natriumjon kommer att börja göra insteg på batterilagermarknaden framemot år 2030 i alla våra scenarier med en andel tillagt årskapacitet som ökat till cirka tio procent  år 2030 och fortsätter växa därefter.

Natriumjonceller är säkrare och miljövänligare än litiumjonceller men det man främst pratar om är priset.  IEA sätter prisskillnaden till 30 procent i natriumjons favör mot  LFP-litiumjonceller. 

Men det finns en springande punkt. Litium har historiskt varierat mycket i pris och eventuellt fortsatt billigt litium skulle sänka natriumjonkemins konkurrensktraft mot LFP. 

– LFP kommer att förbli en formidabel konkurrent och priset på litium kommer att spela en avgörande roll för natriumjonbatteriernas utveckling och konkurrenskraft. Om litiumtillgången inte begränsas av den ökande efterfrågan och om litiumpriserna fortsätter att sjunka, så blir LFP mer konkurrenskraftig och tar större marknadsandelar.

Rapporten är skriven av IEA (International Energy Agency) och heter Batteries and Secure Energy Transitions.